Ammunitionen, eller patronen som vi kommer kalla det hädanefter består av ett flertal delar. Det mest uppenbara är såklart själva kulan vilket är den oftast kopparfärgade metallbiten högst upp på patronen. Beroende på årsmodell, typ och användningsområde kan de se lite annorlunda ut. Inom sportskytte är de allt som oftast spetsiga eller lite rundade. En kula kommer även i olika vikter och givetvis så används inte rimliga måttenheter utan de mäts i enheten "Grains" där ett gram är 15,43 grains vilket betyder att en pistolkula med vikten 124 grains kan skrivas om till 8,03 gram.

Kulan sitter i hylsan som oftast är i mässing, men det finns även patroner där hylsan är i stål. I hylsan befinner sig krutet, det som ser till att kulan skickas iväg. Under patronen finns det en liten metallbit som nästan ser ut som en knapp. Detta är tändhatten och det är den som antänder krutet i patronen och skickar iväg kulan. 

När krutet antänds ska det absolut inte explodera som en liten bomb. Om det gör det kan vapnet du håller i flyga i bitar, utan det ska vara en extremt kontrollerad (och snabb) förbränning. Det finns inte heller bara en typ av krut, utan de finns i många olika färger, former och brinntider. Olika krut förbränns olika fort där gevärsammunition har lite långsammare förbränning än de som används i pistoler. 

När du nu kollar in olika patroner finns det två vanliga benämningar på patroner. Till exempel en av de vanligaste vi använder inom IPSC är pistolpatronen 9x19mm. Det betyder att kulan har en diameter på dryga 9mm och hylsan har en längd på 19mm. Det finns även andra patroner som benämns i tum, så som den amerikanska .45 ACP där siffran ".45" betyder att kulan har en diameter på drygt 0.45 tum. 

Nedan följer några exempel på vanliga patroner inom sportskytte i sverige.